Hej

Från omedveten till medveten och allt däremellan.
Bloggen är under uppbyggnad efter att ha avslutat mina 10 år som pensionatsvärdinna. Nu väntar nya spännande utmaningar och tanken är att jag ska reflektera de här, ibland, när jag känner fört!

Välkomna :)



måndag 29 november 2010

En blogg utan bilder!

Jag har så mycket fina bilder som jag vill lägga ut efter helgens julbord. Det som hindrar mig är att det är i Herr Pensionats kamera dom befinner sig (han har en sprojlans , Sonys senaste) å jag kan inte ladda in från den i min dator, och Herr Pensionats dator har sitt egna liv så den vågar jag inte använda med risk för att den exploderar vilket skulle resultera i att det blev mitt fel att datorn är förstörd vilket i sin tur resulterar i en otrevlig stämmning i julbordsstressen... ja ni kan ju tänka er resten av följetången.
Så snart jag har fått lite hjälp av Herr Pensionat så ska ni få se hur fint vi har det.

Bara det att det är så mycket snö. Det har det aldrig vart så här tidigt någon gång under de 6 år vi kört julbord.
Gänget som var här i lördags åkte båt från Norrtälje och när dom skulle hem igen på kvällen gick jag efter dom med en nödig hund + att jag passade på att plocka in fotogenlamporna som hängde efter vägen. Men då var det så vackert. Stora snöflingor föll i snabb fart ner till marken. Och en sån där tystnad som bara kan bli när det snöar infann sig.
På håll såg jag gästerna med sina brinnande facklor kliva på en upplyst båt i den svarta natten.
Det var så mysigt.
Försökte ta en bild på det hela vilket självklart var omöjligt. Mörkt, massor av snöflingor och små ljussken 100 meter bort.

När jag och Erik traskade hem i snöfallet i skenet av fotogenlyktan kände jag mig väldigt lycklig. Jag är en otrolig känslomänniska som ofta låter mina känslor dra iväg med mig, vilket är både positivt och negativt. I lördags var det positivt då allt kändes så bra. Gästerna var nöjda, vi var nöjda!
Sen tog det inte många minuter innan jag kom ner på jorden igen, bokstavligen då jag snubblar på Eriks koppel och faller pladask ner och tar emot mig med att lägga all tyngd på handlederna. Gjorde helvetiskt ont. Nacken måste ha fått sig en rejäl knäck oxå då jag de efterföljande dagarna haft svårt att röra mig.
Men det gör inget. Jag är lycklig ändå!
Jag kan inte vara annat så här i juletider!

Ännu lyckligare blir jag om jag får in bilderna

Kram
Ullis

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar