Ja, det är ju för härligt med hund. Vår kära Erik skrämde livet ur mig och Henrik igår kväll. Helt plötsligt så drar han in svansen mellan benen och går ihopkrupen och ser allmänt lidande ut. Jag går fram för att se hur det står still och känner försiktigt på magen. Då skriker han. Verkligen skriker, ett sånt där hjärtskärande skrik. Henrik lyfter upp honom och han skriker ännu värre och nafsar efter Henrik för att han vill att han ska sluta. Vi ringer veterinären på akuten på Ultuna. Det är bara att komma in.... så Henrik och Erik makar sig in i bilen och kör till Uppsala. Jag ligger hemma och oroar mig något fruktansvärt, tillslut efter alldeles för mycket oroande var Erik död flera gånger om i min hjärna.
10 mil senare, en felaktig P-bot på akutmottagningens parkering, en pipande hund och en trött Henrik så får dom komma in till veterinären. Ja men då är Erik hur pigg som helst och har inte alls ont någonstans.
- Ja jag kan ju lyssna på vad du säger, men denna hund är det inte ett dugg fel på, säger veterinären till Henrik och skriver ut räkningen på 3000kr....
3000kr för att Erik inte kunde klämma ut en fis ... eller så hade han lekt för mycket å knäckt till något... Vi vet inte. Kanske ville han bara ha uppmärksamhet :)
Det är tur att vi har försäkring på vår lilla odåga, för trots allt så älskar vi honom såå mycket och vill inte att det ska hända honom något.
