Hej

Från omedveten till medveten och allt däremellan.
Bloggen är under uppbyggnad efter att ha avslutat mina 10 år som pensionatsvärdinna. Nu väntar nya spännande utmaningar och tanken är att jag ska reflektera de här, ibland, när jag känner fört!

Välkomna :)



måndag 29 november 2010

En blogg utan bilder!

Jag har så mycket fina bilder som jag vill lägga ut efter helgens julbord. Det som hindrar mig är att det är i Herr Pensionats kamera dom befinner sig (han har en sprojlans , Sonys senaste) å jag kan inte ladda in från den i min dator, och Herr Pensionats dator har sitt egna liv så den vågar jag inte använda med risk för att den exploderar vilket skulle resultera i att det blev mitt fel att datorn är förstörd vilket i sin tur resulterar i en otrevlig stämmning i julbordsstressen... ja ni kan ju tänka er resten av följetången.
Så snart jag har fått lite hjälp av Herr Pensionat så ska ni få se hur fint vi har det.

Bara det att det är så mycket snö. Det har det aldrig vart så här tidigt någon gång under de 6 år vi kört julbord.
Gänget som var här i lördags åkte båt från Norrtälje och när dom skulle hem igen på kvällen gick jag efter dom med en nödig hund + att jag passade på att plocka in fotogenlamporna som hängde efter vägen. Men då var det så vackert. Stora snöflingor föll i snabb fart ner till marken. Och en sån där tystnad som bara kan bli när det snöar infann sig.
På håll såg jag gästerna med sina brinnande facklor kliva på en upplyst båt i den svarta natten.
Det var så mysigt.
Försökte ta en bild på det hela vilket självklart var omöjligt. Mörkt, massor av snöflingor och små ljussken 100 meter bort.

När jag och Erik traskade hem i snöfallet i skenet av fotogenlyktan kände jag mig väldigt lycklig. Jag är en otrolig känslomänniska som ofta låter mina känslor dra iväg med mig, vilket är både positivt och negativt. I lördags var det positivt då allt kändes så bra. Gästerna var nöjda, vi var nöjda!
Sen tog det inte många minuter innan jag kom ner på jorden igen, bokstavligen då jag snubblar på Eriks koppel och faller pladask ner och tar emot mig med att lägga all tyngd på handlederna. Gjorde helvetiskt ont. Nacken måste ha fått sig en rejäl knäck oxå då jag de efterföljande dagarna haft svårt att röra mig.
Men det gör inget. Jag är lycklig ändå!
Jag kan inte vara annat så här i juletider!

Ännu lyckligare blir jag om jag får in bilderna

Kram
Ullis

Ni måste läsa

Tones alla är någon

gör det innan ni kommer tillbaka hit och får reda på hur helgen gick!

Kram
Ullis

fredag 26 november 2010

Dagen D

Japp ikväll lägger båten till vid bryggan och 40 glada julbordsgäster stiger av för att vara dom första som får prova årets julbord.
Jag är färdig förutom 2 sorters tryfflar som ska göras här på morgonen efter att jag vart i Älmsta och lämnat Aaron hos farmor och farfar och köpt grädde. Det tog slut igår!

Igår hissade vi granen i manngårdsbyggnaden oxå. När jag skriver hissa så menar jag hissa :) Bildbevis kommer!

I natt sov Aaron utan blöja för andra natten i rad. Vi har inte tänkt att stressa på den processen utan tänkt att när blöjorna börjar vara torra på mornarna är det dags. Men nu när mitt och Herr Pensionats huvud är helt insnöad på julbord glömde vi att köpa blöjor, två dagar i rad.
Men det har alltså funkat super.
Jag pratar med Aaron när han somnar att han inte har blöja på sig.
Sen när jag går och lägger mig tar jag upp en liten slapp Aaron som gnussar sitt ansikte i min nacke.
Jag drar ner de små pyjamasbyxorna och sätter en fortfarande helt slapp Aaron, på toaletten och efter någon sekund hör jag skvalande.
Han är så duktig min kille!
Sen kan han hela ekorren satt i granen om jag hjälper till lite grann.
Så, nu har jag fått skryta lite om trollet.

Sen kan jag ju även meddela att det inte funkade med katten Mulle. Han var super gosig och trevlig men hade nog vart i det vilda lite för länge. Stackars Erik var livrädd så fort han såg Mulle.

Det får bli en liten kattunge istället.

Nu ska jag packa Aarons väska och åka till Älmsta!

Kram
Ullis


onsdag 24 november 2010

Morgonstund!

Grabbarna ligger fortfarande och sover medan jag sitter i soffan med laptopen och lyssnar till vinden som viner. Hunden ligger uppkrupen vid min ena sida och teet rycker på den andra. Skönt med en egen lugn stund på morgonen innan julstöket kör igång igen.

Det går riktigt bra, oförskämt bra. Det kan bero på att jag har lämnat över dessertbordet till Herr Pensionat. Jag har gjort knäck, pepparkakor, nougatcrisp och idag ska jag göra saffran biscotti. Så det mesta är klart från min sida.
Vandrarhemmet ska pyntas lite mer och sen ska jag ut i skogen om en liten stund och plocka mer mossa.
Aaron kom hem med en påse från dagis som han plockat! Dom är helt underbara på Aarons förskola. Inte bara för att barnen får plocka mossa :) Men det är så underbar personal och stämningen bland alla (läs:9st) barn är så härlig.
Jag ska berätta mer om förskolan Piggskutan.

Igår var jag till Norrtelje Brenneri och hämtade julsnaps och glögg. Vi provade glöggen igår och den var underbart god. Kryddad med äpple och rönnbär. Ett hett tips att införskaffa, fast jag är osäker på vart ni kan köpa den förutom på Arlanda. Så ni får komma hit eller åka till Arlanda helt enkelt!

Var även förbi Musko rökeri för att hämta lammkorv och julskinka. Det var ett äventyr i stormen på oplogad smal skogsväg! Men jag och min vita blixten till bil fixade det galant.

Nu ska jag ut med hunden innan baket ska ta fart och barn ska till dagis.

Kram Ullis

söndag 21 november 2010

Baka baka liten kaka!

Ja det här med att skapa julstämning går ju sådär. Igår bakade jag pepparkakor med spotify inställt på julmusik. Började väl arta sig lite när det doftade nybakta pepparkakor i hela köket, tills Herr Pensionat kommer in.
"Dom är alldeles för mjuka, sänk temperaturen och kör dom längre"
Sagt och gjort. 10 minuter senare så dricker vi kaffe och generösa pensionatsvärdinnan bjuder på det jag skapat.
Herr Pensionat: "Dom är alldeles för hårda, du har kört dom för länge..."

Kram
Ullis

onsdag 17 november 2010

Destination Roslagen!

I går var jag först på kursen för kvinnligt företagande. Projektet heter QUL utveckling. Kom på att jag glömt skriva det!
Det var väldigt givande och satte igång många bollar i mitt huvud.
Sen när det var slut skyndade jag vidare till Åkersberga för att gå på seminarium om Destination Roslagen. Missade mycket av dagen men hann till en mycket inspirerande föreläsning av Julian Stubbs, det är han som står bakom strategin "Stockholm-the capital of Scandinavia" som säkert många av er har hört någonstans, någon gång.
Efter det var det en föreläsning om Värdskapet, det kan ni läsa mer om här. Väldigt intressant och bra föreläsare även om jag förstår att det inte kan vara lätt att komma upp efter Julian Stubbs som var lysande!

En mycket inspirerande dag helt enkelt och trött var bara förnamnet när jag kom innan för dörren 23.30 och stupade i säng.

Precis när jag somnat blir det ett jäkla liv i vardagsrummet och då har den nya familjemedlemmen vid namn Mulle rykt ihop med den tillfälliga familjemedlemmen som är svärfars fina (läs adhd) hund som bor en vecka hos oss.
Tumult utbryter och slutar med att Herr Pensionat har fått ett par kattklor i foten och blöder och vår första familjemedlem hunden Erik är super rädd och ligger under täcket och fiser.

När lugnet lägger sig somnar jag äntligen som en klubbad säl.

Nu ska jag göra en målkedja som jag fick lära mig på kursen igår. Få se om jag vågar lägga ut den här!

Kram
Ullis

måndag 15 november 2010

Julbord i skärgården!

Det är kul att det är sådan efterfrågan på vårt julbord. Första året vi hade julbordet var vintern 2005. Vi diskuterade då vad vi skulle göra för att vårt julbord skulle sticka ut i mängden. Vi bestämde då att först och främst skulle allt va hemlagat. Inga halvfabrikat! Det enda som vi ÄNNU inte gör själva är prinskorven.

Efter första året fick vi väldigt mycket beröm och folk var överförtjusta i maten. Då sa vi till varandra att om några år ska vårt julbord vara så eftertraktat att folk ska behöva ringa i september för att ens få plats.
I år hade vi hälften av platserna kvar i september!

Få se om jag är bättre på att låta er följa med i julförberedelserna i bloggen i år.

Jag ska verkligen försöka!

Kram
Ullis

fredag 12 november 2010

Utökning i familjen!

Vi har tagit klivet. Beslutet fattades på 1 minut då tillfället bara dök upp.
Vi har blivit med katt. En liten Mulle på 8år har flyttat in hos oss då grannen flyttar och kan inte ta med sig honom.

Han kom igår och var först väldigt skeptisk till sin nya bostad. Nosade runt och pep högljud. Då vi skulle iväg på begravning var vi tvugna att lämna Mulle ensam och när vi kom hem hittade vi honom inte.
Vi letade överallt och kunde inte förstå vart han va. Men tillslut hittade vi honom sovandes i Aarons säng under täcket!
Nu är han hur kelig som helst och sov mellan mig och Herr Pensionat inatt. Men sent i natt ville han ut och har inte kommit tillbaka sen dess. Så jag tror jag måste ut och hämta honom hos grannen.
Han har ju levt där i 8 år så det tar väl ett tag att vänja sig!

Kram
Ullis

torsdag 11 november 2010

En sorgeklump i magen.

Idag är det begravning. Känns inge roligt för personen som lämnat oss har gjort det för tidigt och jag känner med hans familj. Herr Pensionat har växt upp med familjen och vill gärna ta adjö så det är klart jag följer med.

Men på Lyckhem händer det grejer. Äntligen åker dom hemska duschkabinerna ut ur vandrarhemstoaletterna och ersätts med nya fräscha duschväggar. Nu är det slut på detta skurande på dessa gamla kabiner!

Sen håller jag på och försöker ställa om min lilla hjärna på jul. Julpynt, julgodis och julstämning. Det är 2½ vecka kvar till första sittningen och jag är mentalt fortfarande kvar i juli så det krävs lite arbete :)
Jag funderar på att ta en insperationsresa till Ikea där det tydligen har vart jul sen en månad tillbaka, eller mitt favoritställe som finns i min hemstad, Fulleröhandel! Det ska jag. Ska bara berätta det för Herr Pensionat.

Sen har jag en liten plan. Jag låg nämligen i soffan igår i hemsk huvudvärk och slötittade på tv. Det var förkväll, har inte sett det förut, och där hade dom en tävling att man fick handla för 35.000kr under programmets gång. Jag och Herr Pensionat kommer sällan in till stan, ingen av oss är några shoppingfantaster så detta skulle passa oss ypperligt. Om några veckor söker dom ett par som vill ha hjälp med julhandeln!!! Jag ska söka och jag har lyckats övertala Herr Pensionat att ställa upp i att springa runt med gynning och göra bort sig i TV.
Jag behövde bara påminna honom hur det brukar va när vi ska julhandla.
Detta sker någon dag innan julafton då julborden är avslutade.
Det är då alla är som mest stressade och trängs och är otrevliga och köerna är lika långa som på Ullared.

Nu ska jag bara övertala TV4 oxå!

Kram
Ullis

onsdag 10 november 2010

Just nu gråter jag!

Pensionatsvärdinnan gråter av lycka i skrivande stund. Det är som i reklamen för trisslotter (förrutom att den lilla detaljen att jag skulle bli rik är utebliven) plötsligt händer det!

För 2 år sen gjorde jag herr Pensionat något jätte dumt. Vi köpte ett bokningssystem. För att göra en lång historia kort så innebar denna dumhet att det kostade oss multum. Jag har gråtit, vart arg, hysterisk och gråtit igen. Jag har fått samtal av gäster som försökt boka på internet men inte förstått sig på detta system som hör ihop med bokningssystemet.
Det hänger sig, buggar sig och ringer man support så får man ett ärrendenummer så återkommer dom.... några månader senare! Jag har till och med ett ärrendenummer kvar sen sommaren 2009 som jag har släppt för jag orkar inte bråka mer. Problemet som dom inte löst är att det kan överboka via nätet.... känns som om det borde ligga lite högre i prioritet.
Så till alla er som funderar på SPECTRA SYSTEMS, don´t do it!

Men nu har vi, eller snarare Herr Pensionat, har hittat ett system efter letande på nätet. Jag har precis pratat med en tjej som jobbar där och vi har lekt runt en timme i deras system och jag överdriver inte när jag 10 gånger under den timme vi pratade fårgade om det verkligen var så lätt.
Och allt ingår, det kostar inte 7000kr extra för att få den svartaboxen installerad. Nä, här ingår det OCH vi behöver inte ens ha en svartbox här utan den är hos dom!!

Som sagt, Roomservice I love u!

Snöblask.

Det var en jätte rolig första dag på kursen, känner mig redan inspirerad och då är det ändå 4 gånger kvar. Det var ett litet äventyr att ta sig hem sen i snöstormen på motorvägen. Men det gick bra. Det var skönt att jag hade sällskap av min trevliga väninna som driver Fejans Krog och vandrarhem. Hon är också med på kursen.

Väl hemma fick jag se detta trevliga inlägg i Lindas blogg. Jag har följt hennes blogg sen en lång tid tillbaka, följt hennes kamp att bli gravid, hennes kamp i att va gravid och hennes kamp att föda barnet. Jag beundrar hennes talang att beröra med hennes texter och jag älskar hennes tokiga, känslosamma och asroliga inlägg. Så fick lilla Lyckhem en del i allt det där. Känns kul.

Sen igår hasplar Herr Pensionat ur sig att han tycker min blogg är ful. Måste byta färg å bilder etc. Då känner jag att det kan faktiskt han få göra så den blir fin och passar ihop med vår hemsida. Eller så kanske vi kan göra det tillsammans. Ja, ni märker ju när det händer!

Kram
Ullis

måndag 8 november 2010

Ta tag i saker!

Japp, en sån dag idag där jag ska ta tag i saker. Trassel saker som grämer min lilla hjärna. Det tar emot lite att ringa runt för att få klarhet i krångliga saker med den beryktade F-kassan. Det är inte lätt att vara arbetsgivare ibland... Men det kommer kännas underbart efteråt!

Det är väldigt vackert här på Lyckhem just nu iaf. Solen ligger så lågt hela tiden och så är det frost överallt så det får sånt härligt skimmer. Underbart med fint väder. Och det hade vi ju hela helgen då vi hade folk här. Super mysigt va det att först ta hand om ett gäng som firade mammans 60års dag och sen ta emot par som ville komma hit och novembermysa. Jätte kul var det, och väldigt skönt att inte behöva ha någon personal utan att det bara va jag och Herr Pensionat som jobbade. Nu har vi ju världens underbaraste personal som är bäst på alla vis, det är inte det. Men att bara få vara med min egna Herr Pensionat och inte behöva agera arbetsgivare är väldigt skönt ibland!

Kram
Ullis

söndag 7 november 2010

Efter helgen!

Gästboksinlägg efter helgen.

"Lika god mat och lika charmiga rum som vid Grythyttans gästgiverigård men betydligt mer personlig atmosfär och fina omgivningar.
Tack för en underbar upplevelse.
Ruby och Kjell som firade sin 27:e bröllopsdag här"

Det värmde!

lördag 6 november 2010

Ibland får jag gråa hår!

Det är lätt att älska mitt jobb. Det är lätt att jobba dygnet runt fler dagar i rad för ngt som jag brinner för och något som jag vet att jag gör bara för mig och min familj och dess framtid.
Men det är även lätt att glömma bort det ibland, hur lätt det är.
Ibland kör jag rakt in i en stenvägg och undrar vad jag håller på med. Varför gör jag detta? Kan jag det här? Kommer jag kunna tillföra Lyckhem det som behövs för att bringa guld och gröna skogar?

Det jag vet att jag är riktigt bra på, det är att få er att trivas när ni kommer hit. Jag är jätte bra på att arrangera fester, bröllop och sammankomster så det blir som ni har tänkt. Jag är bra på att få snyggt och rent där ni ska bo, och har det missats ngt så är jag väldigt bra på att kompensera och ordna upp direkt.

Men allt det ovannämnda är när ni väl har kommit hit.
Det stora jobbet är innan och efter, framförallt innan. Jag måste ju få hit er, få er att veta att vi finns och visa en bra bild utåt som stämmer överens med verkligheten.
Vi måste hänga med i prisändringar, mordernisering, lagar och regler, personalfrågor, underhåll av byggnader, renoveringar, momssatser, affärsplan, budget, kundkontakt, vara blixtsnabb på att skicka ut offerter vid förfrågningar, mat och dryck.... ja jag skulle säkert kunna fortsätta i det oändliga känns det som.
Oftast ser jag det som en utmaning och det är kul att kämpa och lära mig tillsammans med Henrik.
Men ibland så kommer den där stenväggen och jag känner mig som en liten flicka som står inför mount everest.
Herre gud, jag var 21 år när vi flyttade ut hit och började driva rörelsen. Jag skulle bli socionom var min tanke... inte pensionatsvärdinna!

Men som jag skrev i början, det är väldigt lätt att glömma hur lätt det är att ha det alldeles underbart här ute, när jag börjar tänka på det där sättet, att jag inte klarar av det.

Så nu i höst så hade vi en kör här på övningshelg, en av deltagarna undrade om jag var intresserad av en kurs i egetföretagande som kvinna. Hon var med i ngt projekt där dom erbjuder en 4 dagars kurs i ungefär allt jag nämnde ovan.
Det var nästan lite för bra för att vara sant.

Så på tisdag åker jag in till stora staden och ska lära mig allt jag inte kan!
Här hittar ni min räddare i nöden som kom som en skänk från ovan!

Kram
Ullis

fredag 5 november 2010

Nu är vi tillbaka!

Från en underbar och behövlig semester. Fy bubblan vad vi har latat oss, badat oss, solat oss, ätit, sovit och framförallt umgåts hela familjen dygnet runt utan avbrott.
Att åka en såndär kryssning med Royal Caribbean var ett mycket bra val av oss. Vi kunde aktivera oss dygnet runt om vi ville, men vi kunde även bara vara vilket vi oftast va.
Men det tål att betonas, jag besökte gymmet en gång under kryssningen och tränade så svetten rann. Jag fick lite ångest över att vi åt dygnet runt och knappt rörde oss :)
Nu är vi som sagt tillbaka och vandrarhemmet är fyllt av glada 60års firare som avnjöt en 3 rätters middag här igår kväll. Frukosten är precis färdig då brödet pep i ugnen att nu är det 98 grader, så nu väntar jag bara in gästerna.

Däremot är det inget surdegsbröd i dag, surdegarna är döda! Det hände faktiskt innan vi åkte då Herr Pensionat glömde mata dom, hemska människa! ;)
Men han har en i frysen men som tydligen skulle ta ett tag att väcka upp så vi få nöja oss med vanlig jäst idag.
Men det doftar underbart vilket fall.

Kram
Ullis