Vi är tillbaka!

Från fjällenresan! Helt underbart har det varit. Har verkligen kunnat koppla av, förutom en liten detalj, att vi inte hade tillgång till internet. Å det där stressade ju upp mig en aning att inte kunna kolla mailen.... Jag tog ju förgivet att jag säkert skulle kunna koppla upp någonstans, med alla trådlösa nätverk nu för tiden (som till och med vi har) men icke. Gjorde ett tappert försök på hotellet i Vemdalen, men då behövde man köpa något och ladda ner mm. mm. så då bestämde jag att "skit samma" njut nu Ullis och ta mailen när du kommer hem, det är ingen som kommer dö....mer än att vi kanske missar en jätte stor och viktigt kund... men ja ja, jag bestämde mig för att njuta och det gjorde jag.

Men i bilen hem kom den där lilla stress känslan igen, och ju mer vi närmade oss Björkö ju mer såg jag alla arga mail " jag har mailat tre gånger och inget svar....."
Kommer hem, kopplar upp datorn direkt, trycker på ladda ner mail.... 67 nya mail.... phu tänkte jag och ögnade igenom snabbt. Men det var ingen fara på taket, och vi har ju faktiskt bara vart borta i 4 dagar....
Men där i mail massa låg detta mail:

Hej!
Jag har försökt skicka kommentarer på er blogg, men inte tusan funkar det...Jag får skriva ett mail i stället: Ni har ju skapat ett helt underbart ställe! Vår julbordsövernattning den 19 december blir ett minne för livet! Vi och våra vänner som var med pratar fortfarande helt lyriskt om det. Maten, boendet, miljön, personeln, frukosten...Vi hade ett separat matrum för vårt tiopersonerssällskap på övervåningen och vår familjs sovrum låg vägg i vägg. Perfekt för en barnfamilj när ungen ledsnar på vuxenbabblet och vill ägna sig åt datorn. Det var´bara att ropa ner i trappan till receptionen: "Ulrika, kan vi låna inloggningen till ert trådlösa nätverk?" Så enkelt, familjärt, välkomnande. Våra vänner var superimponerande av den vänliga och avslappnade servicen. Den personliga tonen. Vi har ju varit hos er förr och vet hur trevligt det är, men för dem var det en väldigt positiv överraskning.Fortsätt som ni gör!Vad tråkigt med Holger! Jag har haft många katter i mitt liv, så jag vet. Och ju äldre de är, desto fler minnen.
Många hälsningarLena Gidlöf

Tack Lena och gänget för dom orden. Dom värmde verkligen i hemkomsten till vardagen!

Hörs snart igen!

Kram
Ullis