Denna kyla oroar en stackars Pensionatsvärdinna då vi har 17 byggnades i runda slängar som kan få för sig saker när termometern visar minus. Jag känner mig väldigt maktlös och får flashbacks till förra vintern när allt frös. Till och med här hemma. Vi har ca 15 toaletter att välja på här på anläggningen men ingen gick att använda på 3 dygn. När jag var uppe och handlade på affären passade jag på att göra mina behov. Det var fruktansvärt. Då kunde inget muntra upp mig. Herr Pensionat slet som ett djur för att släppa isproppen här inne hos oss iaf. Det var tur att Aaron fortfarande hade blöjor.
Än så länge har jag positiva tankar om vintern, inte bara positiva men det är bara dom jag tänker släppa fram.
I dag är det så vackert, det måste ha vart fuktigt i natt för alla träd är vita och himlen är klar blå och solen lyser. Jag tänker njuta av det när jag sitter här på kontoret en stund. Sen ska jag in till tvättstugan där det har fryst och då kommer jag ha mörka tankar.
Men inte nu.
Nu är det vackert och jag har fötterna på en fårskinsfäll och Erik ligger på fötterna och värmer.
Det är underbart. Så det så.
Kram
Ullis
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar