Hej

Från omedveten till medveten och allt däremellan.
Bloggen är under uppbyggnad efter att ha avslutat mina 10 år som pensionatsvärdinna. Nu väntar nya spännande utmaningar och tanken är att jag ska reflektera de här, ibland, när jag känner fört!

Välkomna :)



måndag 16 januari 2012

Första riktiga vinterdagen!

Nu har första riktiga snön kommit i Skeppsmyra. Med Arvid på magen och Aaron i pulkan tog vi en uppfriskande prommis med Erik som var rent utsagt snötokig. Han fick sådana tokryck att han sprang in i både det ena och andra. Drutta på rumpan när den förrädiska snön gömde isfläckarna gjorde han ett antal gånger oxå. Kul hade vi åt honom.
Aaron satt i pulkan som en liten prost och manade på mig: Spring mamma, fortare mamma!
Ingen hänsyn till att mamma för en vecka sen klämde ut lillebror :)
Jag kan ju erkänna att jag var rejält svettig när jag kom in. Nästa gång är det Herr Pensionats tur att agera draghäst.

Herr Pensionat har tagit båten över till Arholma idag för att träffa viktiga människor inom båttrafiken. Vi kämpar fortfarande på med vår båtlinje och i sommar kommer lite nyheter som jag presenterar så snart det är klart.
När han kommer hem så kommer han vara överlycklig. Han måste nämligen ploga :)
I oktober svetsade han om plogbladet och i slutet av november kom snökedjorna till Bosse som monterades på. Ja, sen dess har Bosse stått så fint inne i garaget!

Nu ska jag göra en lite planering inför helgen då ett grabbgäng har bokat in ett helgmys på Lyckhem. God mat och dryck och bastu står på önskelistan. Hoppas snön får ligga kvar tills dess. Är så mycket mysigare än lera...

Kram
Pensionatsvärdinnan!

fredag 13 januari 2012

Nu är han här!

Sitter just nu i skrivande stund hemma i vardagsrummet. Stormen viner utanför, brasan sprakar brevid mig och tunga andetag hörs från mina två söner. Ja för nu är dom två :) Aaron har fått en lillebror, en Arvid. Den 6 januari kom han äntligen ut.
Familjen pensionat har blivit pensionatsvärdinnan å grabbarna!

måndag 2 januari 2012

Bryt ihop och kom igen!

2 januari och det har regnat hela dagen. Lite mer och lite mindre, men verkligen konstant sen jag vaknade.
Jag och mina två trogna följeslagare Erik och Aaron tog en lång promenad i skogen innan lunch iaf. I en timme var vi ute och det gick å vrida ur alla våra kläder och Eriks päls.

Idag har jag känt mig väldigt less och rastlös. Det är väldigt påfrestande mentalt att ha all tid i världen att göra saker nu innan liten i magen tittar ut, men att inte ha en gnutta ork. Inte ens att planera och fixa inför kommande säsong orkar jag.
MEN det är bara idag jag har känt så, herre gud, vad har jag att klaga på? Kommer jag inte igång själv så sätts förlossningen igång den 13 januari och det är ju bara 1½ vecka till. 1½ vecka till att kunna ta det lugnt, gå promenader, bygga lego, spela bajsspelet (tack faster Linda och Jens för den julklappen ;) ) kanske till och med kan gå på en bio?

Och på fredag så ska svärföräldrarna ha Vikingablot. En festlighet som dom hade som tradition förr. Det ska bli väldigt kul och jag ska nog ställa in mig på att jag kommer vara en väldigt tjock viking :)
Herr Pensionat har odlat på sitt vikingaskägg ett antal månader oxå.
Det är konstigt det där, men han lyckas alltid hitta en anledning till att spara ut sitt skägg :)

Nä, nu gäller det att bryta ihop och komma igen. Ska göra färdigt mössan som jag stickat till den lilla bekväma krabaten inne i magen och sen ska vi avnjuta en härlig middag med oxfilé!

Kram på er!
//Pensionatsvärdinnan

söndag 1 januari 2012

När som helst nu!

Sitter i soffan och kikar över skärmen på min underbara son. Han sitter inlindad i en filt efter att ha badat tills badvattnet var kallt :) Jag fick övertala honom att kliva upp nu! Jag blir överöst av sådan kärlek och tanken på att vi när som helst nu ska få en till liten guldklimp som förgyller vardagen så som Aaron gör, känns så overkligt.

Sen julafton har jag tagit det väldigt lugnt. Inga promenader och inga större kraftansträngningar. Att fylla år först på året känns som ett plus i tillvaron istället för sist. Men självklart hade det inte spelat ngn roll. Men nu har vi klarat gränsen. Så jag, Aaron och hunden knallade ut på en prommis innan lunch idag som jag hoppas ska göra susen och sätta igång mina värkar. Men det visar sig, Herr Pensionat ligger nerbäddad och är jätte förkyld så det gör ju inget om det går några dagar till.

Jaha, nu ska det spelas spel :)
Så jag får återkomma!

Kram Pensionatsvärdinnan